Yoga är ett tillstånd där det råder stillhet och ro. För att nå detta tillstånd använder vi oss bl.a. av yogans åtta faldiga väg. Yama är den första grenen av den åttafaldiga vägen och i yamas bor fem olika tankesätt, principer eller vägledningar. Den första är AHIMSA! II.35 अणहंसाप्रणतष्ठामां तत्सणिधौ वैयत्याग् ॥ ३५॥ahiṁsā-pratiṣṭhāyaṁ tat-sannidhau vaira-tyāghaḥAhimsa… Fortsätt läsa Ahimsa, yamas första princip
Etikett: patanjali
Tapas, Niyamas tredje diciplin
II.43कायेन्द्रियसिद्धिरशुद्धिक्षयात् तपसः ॥४३॥ kāyendriya-siddhir-aśuddhi-kṣayāt tapasaḥ Min tolkning: Genom TAPAS, noggranna kroppsdiscipliner frigör vi orenheter i kropp och sinne för att kunna bli fullkomliga och gnistra i gudomlighet Den tredje av Patanjalis Niyamas är ‘Tapas’, som ofta traditionellt översätts som ‘åtstramning’ eller ‘disciplin’. Man kan också prata om en känsla av självdisciplin och passion man har… Fortsätt läsa Tapas, Niyamas tredje diciplin
Saucha, Niyamas första princip
Sutra II.40 शौचात् स्वाङ्गजुगुप्सा परैरसंसर्गः ॥४०॥ śaucāt svāṅga-jugupsā parair asamsargaḥMin tolkning: Genom kroppslig rening avslöjas kroppens förfall. Vi ska underhålla vår livskraft, kontakten med vårt inre – det som förfaller är det yttre inte det inre. Endast det som är evigt rent är det som är kvar. Förlåtelsens läkande kraft! Den första riktlinjen saucha, handlar… Fortsätt läsa Saucha, Niyamas första princip
Niyama
Både YAMA och NIYAMA beskrivs innan asana och pranayama.Detta är tänkvärt och något man kan tänka lite extra på. När vi tex utför asana och pranayama använder, skapar och jobbar vi med vår livskraft på olika sätt. Om vi skulle rulla ut mattan utan att vi är i balans, sanna, kärleksfulla diciplinerade då blir det… Fortsätt läsa Niyama
Aparigraha, yamas femte princip
39. अऩणयर्ग्हस्थम जन्मकथतासफोध् ॥ ३९॥ aparigrahasthairye janmakathantasanbodhah Den femte yaman handlar om att bli fri från önskan att vilja ha saker. Fritt tolkat:När man blivit fri från Begär/girighet APARIGRAHA då avslöjas gåtan om allt som har utspelats i ett tidigare livOrdet graha betyder ’att ta’, ’att greppa’.Ordet ’pari’ betyder ’på alla sidor’, ’överallt’Det första A:t… Fortsätt läsa Aparigraha, yamas femte princip
Brahmacarya, yamas fjärde princip
II.38 ब्रह्मचमप्रणतष्ठामा वीमराब् ॥ ३८॥brahmacarya pratiṣṭhāyāṁ vīrya-lābhaḥTolkningNär man är grundad i att leva i måttlighet BRAHMACARYA så är man trygg i sig själv och kan skapa livskraft! Brahma på sanskrit betyder den universella energin och charya betyder rikta.Så ordet anspelar på att det man göra de val som leder mot Brahma, den universella energin.I många… Fortsätt läsa Brahmacarya, yamas fjärde princip
Asteya, yamas tredje princip
II.37 अस्तमप्रणतष्ठामा सवयत्नोऩस्थानभ ॥ ३७॥asteya-pratiṣṭhāyāṁ sarva ratnopasthānamTolkning:När man är grundad i att inte stjäla i tanke såväl som i handling, av andra eller från sig själv ASTEYA då finns det som är värdefullt i ens egna händer (utan att man gjort anspråk på det) Ordet asteya betyder just att du ska inte stjäla. Men det syftar inte… Fortsätt läsa Asteya, yamas tredje princip
Satya, yamas andra princip
II.36 36. सत्यप्रणतष्ठामा णिमापराश्रमत्वभ ॥ ३६॥satya-pratiṣthāyaṁ kriyā-phalāśrayatvamNär man är grundad i att leva i sanning och uppriktighet SATYA, Har man förmågan att se frukten av sina handlingar.Man ska vara sann mot sig själv och mot andra samt lyssna på kropp och sinne. Sann i ord och tankar! Satya eller ”sanning” är den andra av Yamas… Fortsätt läsa Satya, yamas andra princip