Det blev morgonträning idag också! Redan kvart över fem satt jag på mattan. Moronens practice bestod av pranayama samt asanas, t.om. navasana. Sen var klockan plötsligt kvart över sex.
Jag gjorde de avslutande och kände mig nöjd.
Tittade igenom mina sanskitanteckningar.
Jag älskar sambanden mellan de olika namnen och rörelsernas utseende.
Ardha Baddha Padma Padmottanasana – Ardha Baddha Padma Pashimottanasana
Visst låter de nästan samma!
Den ena (första) görs stående den andra finns med bland de sittande. Det är så häftigt att alla asana hör ihop, de förbereder för nästa.
Ardha betyder halv, baddha betyder att den är bunden och padma betyder lotus, lotusblomma.
Alltså en halvt bunden lotusposition som görs på två sätt!
Jag tycker om att det finns ett system att ty sig till, både när det gäller sanskritnamnen och ashtangans serie. Att allt hänger ihop och är så förunderligt naturligt och självklart. Fast ibland har jag lite svårt för just det – att allt redan är så färdigt, så utstakat… men bara jag tillåter mej att njuta av det, istället för att se det som ett måste, så är det perfekt!
Vilka härliga morgnar du har!
Navasana, en riktigt krävande magposition… Ja jag älskar också sanskritorden och deras logiska sammansättning.
Vackert som en saga!
/Helle
Ja, det var en av de första jag läste och då alltså under gymnasietiden någongång, jag vet att jag då inte gillade den. Den och The fifth mountain är nog de som jag inte riktigt tagit till mig. Men sen var det många mentala år sen jag var den jag var på gymnasiet 🙂
Tack för alla kommentarer!
Nina. Det är inte alltid jag är “så här duktig” att jag går upp tidigt. Men just nu kräver det diciplin för att jag ska få något gjort. Har bara tid på morgonen också. Jag förstår vad du menar med att det är färdigt och strukturerat, emellanåt dras man mot andra yogavarianter, jag brukar göra det, men jag känner mest för ashtangan!
Annika, Navasana är verkligen jobbig. Jag brukar öva på att lyfta mellan navasana med händerna på två klossar en per sida om höften. Rumpan har börjat gå upp men inte fötterna…
Helle & Maria Kram till er.
Ja, så är det nog definitivt. För mig var det “Like the flowing river” som satte sig i hjärtat av hanns böcker. Vad gäller “yogalitteratur” så är min absoluta favorit hittills Michael A singers “the untethered soul” vet ej om den finns på svenska, men den är inte så svårläst. Och vad gäller kärlek, Bob Hanssons “kärlek-hur fan gör man” är en alldeles fantastisk bok!
Vad har du i din hylla att rekommendera?
Händerna på två klossar…ojoj, det låter övermäktigt men säkert bra 🙂 Ska tipsa min man om den varianten!
Bra bok, jag älskar Light on yoga av Iyengar som han skrev när för några år sedan innan han fyllde 90. All hans livsvisdom som handlar om livet och yogan sammanflätat. Fantastisk!