Åh så härligt, i lördags kom jag iväg på en yogaklass! Äntligen säger jag. Det var dock inte till shalan och mysoreklass utan ett dynamiskt yogapass hos Irene i Kristianstad. Det var en evighet sen jag yogade med andra. Man behöver input ibland. Alltså en härlig inspirerande ganska tuff yogalördag, lovely. I Irenes yoga hålls ställningarna längre än i ashtanga det är just det jag tycker är jobbigt. Efter fem andetag har jag liksom inbyggt att det är dags för nästa.
Avslutningen i savasana var helt fantastisk! Jag var sådär nära att jag nästan somnade vakensov liksom.
Tänkte på min dotter som yogade med mig hemma häromdagen ( det har hon inte gjort på flera år så det var speciellt.) när vi tillsammans låg stilla i savasana säger hon plötsligt, det känns som jag är helt viktlös och ligger på en bädd av bomull och moln.
Precis så kan det kännas att ligga på ett hårt golv- total avslappning. I söndags var det åter dags för ashtanga vinyasa i Immeln med min lilla grupp. Dottern var med , andra yogan för henne denna veckan, <3 sötis.
Det var en härlig yogaenergi i rummet och varmt, härligt varmt med en extra värmefläkt.
Vi avslutade med en lång härlig savasana.
I veckan som kommer hoppas jag att kunna klämma in en och annan yogastund. Optimistiskt med tanke på hur arbetsveckan ser ut, men men andas-det ska jag hinna med.
Om Shanti
Åh, den där “vakensömnen” i savasana… Jag vet att det är oyogiskt, men ack! så skönt 🙂
Anna, vad fint du skriver om yogan med din dotter… Det går i släkten alltså. 😉
Ja, väldigt oyogisk savasana men gudomligt skön, kanske en typisk mammayogi savasana:)
Nja. Ligger i släkten vet jag ej så småningom kanske eller det tror jag. Jag är glad att hon va med trodde jag aldrig. När hon va liten var hon ofta med. Men har varit ganska anti senaste tre fyra åren. Jag brukar skoja med henne att hon kommer bli både yogi ich vegetarian. (hon gillar inte grönsaker…. Än )
Underbart anna!