Det har varit en urstressig vecka jag har ej hunnit med någon egen yogastund över huvudtaget!
Förra veckan hade jag två klasser det gick superbra. Slutet av veckan var riktigt energikrävande på jobbet, Jag började till och med att dricka kaffe igen… Lördagen bjöd på supermys med min yogavän och familjerna. Det bjöds god grillbuffé gott vin och jättetrevlig kväll. Det var första gången alla träffade varandra, så roligt att det funkade så bra. Tack!
Pågående vecka är dessvärre inte mindre intensiv på jobbet, snarare tvärtom! Morgondagens yogaklass var flyttad till igår pga att jag jobbar hela dagen och hela kvällen. Igår fick jag ställa in yogan för att jag var tvungen att jobba över. ( Jag älskar mitt jobb så det är helt ok)
Men idag var det yogaklass! Mamma hade tagit med sig Pappa så det var extra roligt. På tisdagarna är det en väldigt lugn, personanpassad och försiktig yoga, det med anledning av att jag har en elev med reumatisk värk, en med ben och armskada en med en dålig axel.
Ingen kan göra adho Mukha svanasana. Så hur gör man solhälsningar då?
Jag har lagt upp det med att man börjar i Balasana sedan Hasta Balasana, upp på knä händer i golvet sedan försiktigt med böjda ben upp till en “halv” hund för att sen gå fram på sitt eget sätt med fötterna mellan händerna, utkatasana, samastitih och slutligen tillbaka bakvänt. Allt med andetaget. Jobbar mycket med att andetaget ska styra rörelsen och inte tvärtom.
Mot slutet av passet idag gick jag noggrannt igenom handens fyra “grundstenar; pekfingerbasen, lillfingerbasen samt hela basen mot handleden, tänk er en kvadrat där pekfinger och långfingerbas är längst upp. Fingrarna spretar lätt, långfingret pekar rakt fram. Mad dessa grundningar låg vi i Hasta Balasana och flöt i andetaget ner i Balasana efter ett tag gick vi upp i Adho Mukha svanasana Och med dessa grundningar klarade alla en hund! Fantastiskt! En annan ny elev i shalan var min mans mamma, 85 år! Hon har nog tjatat på mig i ett år om att få vara med och att det finns väl något hon kan göra. Jag har varit lite feg för att visa olika övningar men det känns okej i den här gruppen. Hon klarade sig riktigt bra! Envis till tusen och försökte göra alla övningar….
Mamma gjorde ashtanga vinyasa serien i egen takt bredvid de andra kändes mysigt att hon kunde yoga som vanligt och jag kunde assistera där hon behöver hjälp.
Tänk vad fantastiskt att vi alla kan mötas där vi är med våra förutsättningar, mål och önskningar tillsammans i shalans gemenskap men ändå i vår egen practice på vår egna matta.
Åh jag längtar efter en mysoreträning på Mudita! Nedräkning till den 6 september.
Om Shanti
Det låter ju underbart! – Och en härlig utmaning för dig att hitta andra vägar fram. Vad jobbar du med på ditt “riktiga jobb”? Skulle vilja länka till dig (håller på att fräscha upp min blogg), har säker redan frågat men vill bara dubbelkolla…
Det låter så skönt med din Yoga och vilka fina relationer du har till din familj som vill vara med på din Yoga. Min tycker nog mest att Yoga är flum och uppskattar sådant som kan mätas i tid eller tyngd…..Nog för att vi annars har bra relationer men i Yogan kan vi inte mötas. Därför tycker jag det låter så fint när du skriver om både mamma papa och svärmor.
Yogan förenar! och hos dej på ett alldeles underbart sätt. Jag känner yogaenergin ända hit och jag kan nästan föreställa mej din shala, stämningen och fokuset. Det måste kännas som att du verkligen har hittat hem.
Mina nära&kära är sunt nyfikna på min yoga, men bara ett fåtal har yogat med mej. Jag känner att jag ska vänta in dem och låta dem komma till mej, om de vill. Det ser ju att jag mår bra av det jag gör och det är tillräckligt.
Inte alla som får stoltsera med att yoga med svärmor. Det är aldrig försent att börja yoga. Det ger dig mera råg i ryggen att ha en stödtrupp tillgänglig. Lycka till!
Vad härligt det låter! Ska man yoga med 65+ får man nog komma på flera alternativ. Yogade ju med min mamma i våras och största hindret för henne var att hon blev irriterad på att hennes kropp INTE ville SOM hon ville NÄR hon ville. Sen lyste hennes enorma svartsjuka på min yogavana kropp igenom allt. Hur tar man en sån konflikt på mattan? Det var inte direkt läge för att peppa henne att hon kan bli rörligare på sikt, men jag tror att hon någonstans uppskattade att jag visade åtminstone.
Låter super med anpassade yogapass. Inget vidare med stressig vecka men har man kul så gör det inte så mycket.
Var rädd om dig min yogande vän! 🙂
Det är ju det som är så härligt att alla kan göra yoga – alla kan ju på sitt sätt. Jätte roligt att din familj är delaktig i det du gör. Som alltid inspirerande att läsa på din blogg Anna. Kram
hoppas din fossing blir bra. känner du att foten gör ont vid någon specifik asanas kanske du får hoppa över den eller göra den lite lättare? inte ska du behöva sluta med all yoga.
ja, det är jätte spännande!
jag tror att det går bra, det känns bra inuti
ljus*
/S