Jag vet att denna tanke är fel, men jag får dåligt samvete om jag inte får till min träningg på morgonen, och över alla mina ursäkter vissa dagar. Som gör mig ofokuserad och slö…
Tankar så som att jag är trött, förkyld täppt i näsan, har jag ont nån stans osv.
De ploppar bara upp! Försöker förtränga deem men det går inte alltid. Min teori är aatt det sker när jag tränar helt själv, utan den där yogin bredvid eller läraren i rummet, yogan blir heelt enkelt inte meditativ.
Läste en intressant fråga härom dagen, en kvinna som tidigare tränat mycket meditation i form av att bara sitta ner och meditera, nu hade hon börjat träna Ashtanga och ställde frågan till Petri Räisenen om Varför man inte mediterar i Ashtangayogan. Hans svarpå detta var att meditationen sker i varje rörelsee, att vara här och nu i ställningen, ett djupare meditativt tillstånd, därför att du mediterar inifrån inte genom att betrakta dig själv utifrån.
Intressant! Påminde mig genast om boken, Mandeträdet i din trädgård, Att vara här och nu.
Namaste
