Bara rulla ut mattan, gör ditt bästa den dagen och njut av glädjen med att yoga, njut av gemenskapen med andra som utövar yoga och framförallt var nöjd och glad för det du GÖR inte för det du inte gör!
Kategori: Yogafilosofi
Tapas, Niyamas tredje diciplin
II.43कायेन्द्रियसिद्धिरशुद्धिक्षयात् तपसः ॥४३॥ kāyendriya-siddhir-aśuddhi-kṣayāt tapasaḥ Min tolkning: Genom TAPAS, noggranna kroppsdiscipliner frigör vi orenheter i kropp och sinne för att kunna bli fullkomliga och gnistra i gudomlighet Den tredje av Patanjalis Niyamas är ’Tapas’, som ofta traditionellt översätts som ’åtstramning’ eller ’disciplin’. Man kan också prata om en känsla av självdisciplin och passion man har… Fortsätt läsa Tapas, Niyamas tredje diciplin
Santosha, Niyamas andra princip
NIYAMAS andra riktlinje är SANTOSHA Sutra II.42संतोषातनुत्तमस्सुखलाभः ॥४२॥saṁtoṣāt-anuttamas-sukhalābhaḥ ॥42॥ samtoṣāt = vara nöjd, tillfredställelse, belåtenhet, förnöjsamhetanuttamah = oöverträffadsukha = glädje, lyckalābhaḥ = uppnå, erhålla, ge Min tolkning Genom santosha, att vara fullkomligt nöjd, uppnås total lycka. Vi är nöjda både med det vi har och med det vi har haft. Vi lever i förnöjsamhet och… Fortsätt läsa Santosha, Niyamas andra princip
Saucha, Niyamas första princip
Sutra II.40 शौचात् स्वाङ्गजुगुप्सा परैरसंसर्गः ॥४०॥ śaucāt svāṅga-jugupsā parair asamsargaḥMin tolkning: Genom kroppslig rening avslöjas kroppens förfall. Vi ska underhålla vår livskraft, kontakten med vårt inre – det som förfaller är det yttre inte det inre. Endast det som är evigt rent är det som är kvar. Förlåtelsens läkande kraft! Den första riktlinjen saucha, handlar… Fortsätt läsa Saucha, Niyamas första princip
Niyama
Både YAMA och NIYAMA beskrivs innan asana och pranayama.Detta är tänkvärt och något man kan tänka lite extra på. När vi tex utför asana och pranayama använder, skapar och jobbar vi med vår livskraft på olika sätt. Om vi skulle rulla ut mattan utan att vi är i balans, sanna, kärleksfulla diciplinerade då blir det… Fortsätt läsa Niyama
Mahāśivarātri
Idag inleds firandet av Mahāśivarātri, SHIVAS STORA NATT. Firandet har olika betydelser. Vanligt är att det är natten då Shiva utför den himmelska dansen. Man mediterar, reciterar mantra för klarhet , att övervinna mörkret och övervinna hinder i våra liv, så som okunnighet eller Avidya som det heter på sanskrit. Det sägs också vara firandet av… Fortsätt läsa Mahāśivarātri
Aparigraha, yamas femte princip
39. अऩणयर्ग्हस्थम जन्मकथतासफोध् ॥ ३९॥ aparigrahasthairye janmakathantasanbodhah Den femte yaman handlar om att bli fri från önskan att vilja ha saker. Fritt tolkat:När man blivit fri från Begär/girighet APARIGRAHA då avslöjas gåtan om allt som har utspelats i ett tidigare livOrdet graha betyder ’att ta’, ’att greppa’.Ordet ’pari’ betyder ’på alla sidor’, ’överallt’Det första A:t… Fortsätt läsa Aparigraha, yamas femte princip
Brahmacarya, yamas fjärde princip
II.38 ब्रह्मचमप्रणतष्ठामा वीमराब् ॥ ३८॥brahmacarya pratiṣṭhāyāṁ vīrya-lābhaḥTolkningNär man är grundad i att leva i måttlighet BRAHMACARYA så är man trygg i sig själv och kan skapa livskraft! Brahma på sanskrit betyder den universella energin och charya betyder rikta.Så ordet anspelar på att det man göra de val som leder mot Brahma, den universella energin.I många… Fortsätt läsa Brahmacarya, yamas fjärde princip