Tapas, Niyamas tredje diciplin

II.43कायेन्द्रियसिद्धिरशुद्धिक्षयात् तपसः ॥४३॥ kāyendriya-siddhir-aśuddhi-kṣayāt tapasaḥ Min tolkning: Genom TAPAS, noggranna kroppsdiscipliner frigör vi orenheter i kropp och sinne för att kunna bli fullkomliga och gnistra i gudomlighet Den tredje av … Fortsätt läsa Tapas, Niyamas tredje diciplin

Santosha, Niyamas andra princip

NIYAMAS andra riktlinje är SANTOSHA Sutra II.42संतोषातनुत्तमस्सुखलाभः ॥४२॥saṁtoṣāt-anuttamas-sukhalābhaḥ ॥42॥ samtoṣāt = vara nöjd, tillfredställelse, belåtenhet, förnöjsamhetanuttamah = oöverträffadsukha = glädje, lyckalābhaḥ = uppnå, erhålla, ge Min tolkning Genom santosha, att … Fortsätt läsa Santosha, Niyamas andra princip

Saucha, Niyamas första princip

Sutra II.40 शौचात् स्वाङ्गजुगुप्सा परैरसंसर्गः ॥४०॥ śaucāt svāṅga-jugupsā parair asamsargaḥMin tolkning: Genom kroppslig rening avslöjas kroppens förfall. Vi ska underhålla vår livskraft, kontakten med vårt inre – det som förfaller … Fortsätt läsa Saucha, Niyamas första princip

Aparigraha, yamas femte princip

39. अऩणयर्ग्हस्थम जन्मकथतासफोध् ॥ ३९॥ aparigrahasthairye janmakathantasanbodhah Den femte yaman handlar om att bli fri från önskan att vilja ha saker. Fritt tolkat:När man blivit fri från Begär/girighet APARIGRAHA då … Fortsätt läsa Aparigraha, yamas femte princip

Brahmacarya, yamas fjärde princip

II.38 ब्रह्मचमप्रणतष्ठामा वीमराब् ॥ ३८॥brahmacarya pratiṣṭhāyāṁ vīrya-lābhaḥTolkningNär man är grundad i att leva i måttlighet BRAHMACARYA så är man trygg i sig själv och kan skapa livskraft! Brahma på sanskrit … Fortsätt läsa Brahmacarya, yamas fjärde princip

Asteya, yamas tredje princip

II.37 अस्तमप्रणतष्ठामा सवयत्नोऩस्थानभ ॥ ३७॥asteya-pratiṣṭhāyāṁ sarva ratnopasthānamTolkning:När man är grundad i att inte stjäla i tanke såväl som i handling, av andra eller från sig själv ASTEYA då finns det … Fortsätt läsa Asteya, yamas tredje princip