Lite tankar om ashtangan: Felt utovad kan man helt klart skada sig pa ashtangan (av egen och andras erfarenhet!). Ratt utovad kan den, precis som manga andra yogasorter, leda oss hem till oss sjalva och starka oss in- och utvartes.
Jag tror att problemet med ashtangan ar att den drar mycket folk som ar fel ”typ” for den sortens yoga. Mig till exempel. Den talar till min pitta-sida som ju redan ar otroligt stark. Jag ar med andra ord foralskad i allt det i ashtangan som inte ar bra for mig – linjar utveckling, klara mal, hard disciplin, etc. For andra sa balanserar ashtangan ut deras doshas battre – alternativt de justerar sin livsstil med massor med meditation och lagger om maten sa att det kan balansera ut den. For mig funkar det inte (just nu). Sa far jag antingen ett pittaoverskott eller blir for tavlingsinriktad precis dar jag inte ska vara det, och skadar mig pa det sattet.
Det ska till i ashtangan antingen att man inte ar 100% pitta, eller att man ar beredd pa att justera sin livsstil for att balansera ut den (manga blandar den ju med yinyoga eller moon sequence eller sa) och framforallt att man har en erfaren larare (typ David Swenson) som INTE sjalv ar en pitta addict och som har stor anatomisk erfarenhet sa att man inte hamnar fel. Har i USA finns det en otrolig massa yogalarare, f.d. dansare, som har gjort yoga i typ 3 ar, gatt superfort framat (och det har ju varit latt for dom pga att dom redan var latta och starka) och som gor mer skada an nytta som larare…
Det är nog avvägt av många saker!
Nummer två rätt lärare och gärna att man har en lärare som är kunnig inom anatomi. Med det sagt tror jag ändå att man kan gå hos ickeanatomisktkunniga lärare men en kombination. Har någon gett dig verktyget kan du fortsätta jobba med det. Men alla har säkert varit med om att bli felkorrigerad? Jag har då blivit helt felkorrigerad, inte minst i hunden, I början av min yogaresa.
Jag tror precis som du/ er att det finns en yoga för oss alla. Att det blir så tävlingsinriktat med ashtangan vet jag inte varför, kan det bero på att man har den fasta serien och i den väntar hela tiden en ny asana/serie som man kanske får om man kommer dit??
I själva verket var jag ju ”bra” för att jag är överrörlig, jag kunde ju göra massor…. Men det har varit en tuff resa och ganska snart insåg jag att det är mycket som jag missar i asanaupplevelsen för att jag helt enkelt inte känner. Jag känner inte rotationerna i höfterna på det sätt som jag tror att andra känner, hur nu jag kan tro det. Men i mitt fall har det handlat om att ibland backa.
Sen kan jag känna att jag älskar den första serien i ashtanga vinyasa, jag kommer nog att stanna i den länge till. Upplever den så komplett.