Vilken yogamorgon det blev!
Som det talas så mycket om så har vi ju snö i Skåne och det var tal om att man inte ska ut på vägarna…
Jag gav mig av tidigt imorse på snötäckta vägar, hämtade upp Mamma och sen Mattias. Tillsammans åkte vi ner längs det vintervackra landskapet. Det var inte alls så farligt att köra vi tog det lugnt och planerade att vi kanske kunde få sova över i shalan om vädret blev värre. Alternativt knacka på ett hus längs vägen om vi blev stående. Undrar vad de i såfall skulle säga, ”får vi sova här, vi kommer inte hem”
När vi kom till ekobyn parkerade vi på åkern som är upplogad för oss yogisar, det blåste kraftigt. Vi gick upp mot det fina röda huset på backen i ekobyn, ”vårt Mudita” Mudita betyder förresten glädje på sanskrit. När man nästan är framme känner man lukten från skorstenen och då vet man att kaminen brinner för fullt i shalan. Idag fick jag ligga närmst kaminen, det var varmt. Härligt flyt i andetagen. Jag fokuserade på att vara i varje andetag och att göra alla vinyasa, fuskade förra gången så…
Fick härlig assistans i Prasarita paddottanasana C, ni vet den jag tjatar om när man ska ner med händerna i golvet. Den är så uppöppnande för mig och det är så skönt när man plötsligt når golvet, stramar och öppnar upp på samma gång. I Utthita Hasta Padangusthasana fick jag hjälp av Kent att ta upp benet rakt upp och sätta pannan mot vaden.
När jag kom till drop backs gick jag upp halvvägs mot väggen sedan tog jag kraft och reste mig upp. Jobbade ner igen och greppade väggen ganska långt ner. Gjorde tre styckna på egen hand och tre styckna med hjälp av Kent och utan väggen.
I slutet av ashtanga vinyasa passet började solen skina utanför och när klassen var avslutad såg vi plogbilen på vägen, så hem kom vi utan problem.
Jag hämtade dottern på gympan sedan åkte jag pulka med henne och hennes kompis.
Nu har jag bakat smarrig chokladkaka, tänt rökelse och ljus och ska inta läsfåtöljen.
TACKSAM för att jag har min yoga, att jag ger yoga, att jag får yoga att jag ÄR yoga.
Kärlek